HemSlutet på 2009
Carin kom förbi imorse för att väga Felicia och höra hur det hade gått under natten. Vågen visade att hon gått ner 20g sen sist, dock var detta innan mat så i realiteten var det ingen minskning. Vi fortsätter att tillmata med från flaska under natten och de gånger då hon inte är nöjd. Ny vikt kommer att tas på lördag.
Nu skall Felicia snart få på sig sin festblåsa, ni skulle bara veta hur snygg hon är i den. Skall försöka lägga in lite bilder imorgon så ni får se skönheten.
Nu är det inte länge kvar på detta året men vi kan konstatera att det har varit händelserikt för oss.
Vi var iväg på våran thailandsresa
Köpte ny bil
Jag blev gravid
Vi renoverade och sålde K:s lägenhet
Vi flyttade och renoverade lite i den nya lägenhete
K bytte jobb
Vår älskade lilla Felicia hann komma till oss!
Nu har våran lilla Flisan hunnit att uppleva lite av 2009 och vi ser fram emot ett händelserikt 2010 där vi får vara med i våran dotters utvekling.
Gott slut och gott nytt år!!!
/Tesan
Sista hjälpmedlet borta!
30/12
Skruttan är idag 5 veckor gammal (37+4) och idag är sonden bortplockad. Vi och lillan tycker det är SÅ skönt att bli av med den efter 5 veckors trixande med sprutor och koll på slangen så man inte drar i den eller att den fastnar någonstans osv. Karin från hemsjukvården har alltså varit här. En ny vikt togs och nu hade hon gått upp 90 gram på 2 dagar! 2570 gram väger hon nu. Vi fortsätter med amningen som vanligt och om hon inte är nöjd så matar vi till henne i flaska istället för i sonden. Nu är hon av med alla "grejer" på hennes kropp och hon är så ren och fin Lillan. Våran lilla skönhet!
Presenterna slutar inte komma till älsklingen. Idag damp det ner ett paket från Farmor och Farfar med en jättefin stickad mössa och vantar. Hon blev så söt i mössan, nu ska hon minsann inte frysa.
En julklapp fick hom också. Från "grannarna" på neonatal - tvillingarna Algot och Minou. Dom skickade en jättesöt body med farmmotiv, Hello Kitty strumpor och en polarn & pyret hjälm-mössa.
Vi längtar efter att få träffa dom små och deras föräldrar. Nu har dom äntligen också fått komma hem.
Då var det bara dryga 30 timmar kvar av året nu och vad hittar man på då för att få ut maximalt av året? Vi sitter i soffan och tillbringar tid med Flisan och ser fram emot tacosmiddag!
Flisan imorse. "Åh nej, måste jag gå upp redan"!
Nu ryker sonden!
Var är Felicia? Flisan och hennes vänner.
Gorgeous and I know it. Oj så stor den bodyn är. Storlek 50.
/Tesan
Sonden ska bort
Karin ringer och säger att hon kommer på besök redan på onsdag och att hon då tycker att vi ska dra sonden och istället mata till i flaska. Då kan gumman säga till hur mycket hon vill ha egentligen. Som det är nu om natten så ammar jag och sedan matar vi till 20-30 ml i sonden. Då maten kommer direkt ner i hennes mage via en slang kan hon ju aldrig protestera om det blir för mycket. Får hon på flaska kan hon sluta suga precis när hon vill.
På förmiddagen efter våran frukost och Lillans matstund går vi ut på en promenad och fixar några grejer inför nyår. Det var underbart att komma ut i det milda och sköna vädret.
Nallen och Felicia ligger sked
/Tesan
28/11 - Vi kämpar på
Besök från hemsjukvården, äntligen. Var lite långt glapp med en hel vecka mellan besöken. Speciellt då en ändring hade gjorts. Vi minskade ju mer på tillmatningen i sonden och Lillan har ju inte varit så nöjd och vi har stundvis varit ganska frustrerade om natten. Lillan lades på vågen och den visade 2480 gram, en ökning på 75 gram. Ssk Karin gillade inte riktigt att viktökningen planat ut och vill att vi ska fortsätta med tillmatningen utöver amningen och är tveksam till om jag har tillräckligt med mjölk. Vi får våra frågor ställda också och inget var något konstigt.
Efter Karins besök blir jag lite nere. Jag vill så gärna amma Felicia och jag vill kunna ge henne det hon behöver, det som är naturligt. Det känns jobbigt att hon verkligen visar att det är bröstet hon vill ha och så kanske det är så att jag inte har tillräckligt med mjölk till henne. Som om jag inte kan tillfredsställa mitt barn. Buden är så många. Ibland tros det att jag visst har tillräckligt med mjölk, för att i andra stunde tro motsatsen. När mina depptimmar är över och K har tröstat mig tar jag mig i kragen. Jag ska inte ge upp. Jag vet att jag minsann har mjölk, mer än föut. Omän det inte är tillräckligt så finns det inget som säger att jag inte kommer att lyckas få igång det så att det blir tillräckligt för snuttis.
Vi kämpar vidare!
Snygging! Mamma vill ge dig allt och lite till!
Lillan hade sovit på sitt öra så hon vaknade och såg ut son en alv
/Tesan
27/12
Natten till idag sov Felicia rätt bra faktiskt! Hon vaknade varannan till var tredje timme och ville äta. Hon ammades och tillmatades med 20 ml vid varje mål och efter det somnade hon i sin vagninsats med hjälp av napp och lite vaggning och sövandes. Hur mysigt det än är att ha henne hos sig så är det så skönt att ibland bara få ligga och röra sig precis hur man vill, så det var riktigt skönt att hon trodde sig att sova själv intill våran "säng".
Förutom att Lillan har fått den mesta uppmärksamheten idag så har vi bara hållit oss inne och käkat lite och kollat på tv. Pissväder idag med, regnet öser ner så idag blev det ingen promenad.
Flisan var lite otröstlig tidigare idag. Jag provade att ta henne i famen och la mig ner i soffan bland massa kuddar och vipps så somnade hon gott, eller vi båda somnade gott och det var så mysigt!
Dagen avslutades med ett kvällsbad för Flisan för att få henne go och pömsig inför natten. Vet inte om hon blev så trött dock.
Vem är mest trött, Lillan eller pappa?
Felicia testar röstresurserna efter badet. Ska inte bad lugna de små??
/Tesan
Juldagarna
24/12
Lillans första jul och hon är 4 veckor och 1 dag gammal (36+6). Dagen innan hade vi "uppesittarkväll" och myste i soffan med pepparkakor och glögg. De senaste dagarna hade jag tyckt att Lillan hade en andedräkt som kändes acetonaktig så vi kontaktade avdelningen (neo på mölndal). Var orolig att hon får alldeles för lite mat då hon är allt annat än nöjd på kvällarna och nätterna. Sjuksköterskan vi pratade med där trodde inte att det var något att oroa sig för men bad oss kontakta östra om vi fortfarande var oroliga eller om det blev värre. Jag ville höra någon annan åsikt om alltihop så jag ringde östra. Ssk som jag pratade med där skulle återkomma efter rådfrågning hos en kollega och efter en stund ringde en läkare tillbaka. Förklarade hela situationen för honom om att hon är så missnöjd efter målen på kvällar och nätter och att hon iböand är så hysterisk och inte suger alls. Han sa att det kan vara så att man har mindre mjölk under natten eller att det helt enkelt är så att barnet bara är mera hungrig då. Acetonlukten var inget att lägga vikt vid så länge som hon i övrigt var pigg men han tyckte att vi skulle åka till mölndal på julafton för att ta en vikt på Flisan för att "få det ur världen".
På julafton gjorde vi oss alla iordning då flisan hade hade ätit sitt 10-mål och packade oss in i bilen och åkte till mölndal. Vågen visade en minskning på 5 gram, 2405 gram. Tydligen behöver det inte vara något konstigt att hon inte ökat något alls då vi för det mesta kört med fri ammning men vi bestämde att vi ska mata till 20 ml i sonden vid varje mål på kvällar och nätter för att vi ska kunna få henne mer nöjd och så att vi alla ska få sova nåt.
Efter besöket på avdelningen åkte vi vidare till K:s föräldrar i floda och åt julbrunch. Efter maten klädde vi på Flisan hennes juldress och hade julklappsutdelning. Flisan hjälpte pappa att dela ut klapparna men det var en trött tomte vi hade som sov genom allt. Då vi var färdig med julklapparna och Felicia hade fått sig mat i magen hon med, åkte vi till Herrljunga för att fortsätta julfirandet. Flisan var jättetrött och sov mest hela tiden, en riktig sömntuta. Vaknade bara till vid blöjbyte, när hon var hungrig och då hon inte ville ligga själv i vagninsatsen. Hon var med hela tiden och trots att det ibland blev lite högljutt med alla som pratade så sov hon som en stock. Julfirandet var trevligt med god mat och trevligt sällskap och vid midnatt åkte våran lilla familj hem.
Flisan fick sig ytterligare en present också. En rosa sparkbyxa med Hello Kitty på och 2 bodys, en rosa och en vit från K:s kusin och fru. Bland det sötaste vi sett! Tack!
2405 gram (avrundas) vägde julskinkan i år :-)
Stolt mamma!
Påklädningen inför julklappsutdelningen börjar
Voila´!
Finn ett "fel"
Trött tomte
Mamma, pappa, barn. Ursäkta! Tomte.
Pappa får hjälpa den trötta tomten.
Den här klappen orkar jag själv!
Sötis vilar medans alla vi andra äter julmiddag
Julegranen katas ut, ut, ut. Eller ramlar omkull ;-)
Lillans första julklappar
Present från A & P
25/12
Felicia fyller en månad idag (37+0)! Jag har sagt det förr och jag säger det igen, inte klokt vad tiden går fort. En månad har gått sedan vi kom upp på neonatalavdelningen på östra och fick se våran lilla bebis där hon låg i sin säng med alla slangar och kablar. Så liten, så bräcklig och så beroende. Kärlek från första stund, ja kärleken kom redan då hon låg i magen. Lilla skrutt, vi älskar dig så!
Juldagen var vi helt färdiga. Vi vaknade bara då Lillan skulle ha mat och seda sov vi alla igen efter 10 målet ville inte Felicia somna själv så jag hade henne tätt intill mig mellan mig och K och då somnade hon gott och vi sov ända fram till klockan 14. Det var mysigt men jag vaknade med kramp i armen som lillan sov på bara för att jag hade hållt den stilla så länge :-) Vi hade tänkt gå ut på en promenad men regnet öste ner hela dagen så vi höll oss inne och bara tog det lungt och myste. Lillan hade en sån kväll igen då hon vägrade att ligga själv i sin korg eller vagninsats så vi hade henne hos oss hela tiden. Det var svårt att koncentrera sig på nåt annat än Lillan som var lite gnällig och inte allt för nöjd men tillslut somnade hon på mitt bröst och då skulle vi göra ett försök med att roa oss själva. Vi tänkte titta på första avsnittet från serien dexter men efter halva avsnittet somnade jag. När jag vaknade var det nersläckt och tv:n var avstängd. K hade gått och lagt sig. Tydligen hade inte jag reagerat då han hade pratat med mig så han lät mig och Flisan vara kvar i soffan och sova.
Det var fler än jag och K som var trötta denna dagen
26/12
Annandagjul var vi bortbjudna hem till K:s föräldrar på middag. Vi har märkt att det är helt omöjligt att bestämma en exakt tid för något. Vi måste alltid se till att åka precis efter att Lillan har ätit för då vet man att det är lungt ett tag i alla fall. Ibland blir hon hungrig varannan timme och ibland klarar hon sig i 3 timmar men om vi inte åker direkt efter att hon ätit så kan hon ju bli hungrig när som helst och det skulle inte bli kul för någon pm hon blir hungrig i bilen. Det är ju så jobbigt att bli hungrig i lillmagen då man är en liten bebis!
Vi kom oss iväg till slut i alla fall och vi åt en god middag med Felicias farmor och farfar. Flisan visade vad hennes mage går för och bajsade ner skötbädden inför sin farmor och farfars ögon :-) Flisan är nu mycket lösare i magen och bajsar mer sällan, det ska vi ta upp då sköterskan kommer till oss nästa gång. Listan börja växa sig lång med frågor nu...
/Tesan
Mötet mellan Felicia och Nellie
De senaste nätterna har jag, K & Felicia sovit tillsammans i det lilla extrarummet. Jag och K i bäddsoffan och Felicia i liggdelen till vagnen. Dörrenhåller vi stängd för man vet inte vad Nellie hittar på då vi sover och inte ser. Tänker på den där katten som hade lagt sig över en babys ansikte i en vagn så den kvävdes. Var skriverier i tidningen om detta för inte alls längesen.
Än så länge går det alltså bra med våra två damer ihop. Nellie lär ju vänja sig vid Felicia allt eftersom och Felicia får väl inte upp ögonen för Nellie förrens om flera månader.
Vad är det där för minimänniska?!
Bröstet var upptaget så jag tar knäet :-)
/Tesan
Dikt om liten
Hittade en söt liten dikt som jag vill dela med mig av:
Så mycket händer de första åren
det första skrattet, den första tåren.
En liten hand smeker mammas kind
en andedräkt som en sunnanvind.
Så många frågor, allt är en gåta.
I magen plågor, små byxor våta.
Men så ett leende- och vad händer?
Kom! ropar pappa, hon har fått tänder.
Och vem som vill kan i mun få titta
o se, ett vitt litet gryn man hitta.
Så lätt det glöms, men om det står skrivet,
det blir ett minne för hela livet.
/Tesan
Snart är det jul och Lillan växer
Presemten från C & J
Vilar i farfars famn
Snö!!!
21/12
22/12
Felicia spelar tv-spel med pappa medans jag pratar med E-L
23/12
Lillan sprattlar i handfatet
Ibland kan det vara jobbigt att bli ren och fin
/Tesan
Var får man kraften från
Just nu ligger Felicia och trynar i korgen och snart är det dags för henne att äta igen. Efter det ska vi åka och besöka hennes låtsastvilling Kajsa. En kompis till K och hans fru fick en flicka samma dag som Flisan föddes. Så häftigt!
Flisan laddar inför mötet med Kajsa
Lillskruttan vilar på pappsen
/Tesan
Handfatssim
Igår fick sig Felicia en simtur i handfatet igen. Trots att hon är liten så längtar vi redan nu efter en badbalja så man har mer plats. Det måste vi skaffa till henne. Redan innan badet hade hon kissat ner badcapen, den som hon bajjade ner första gången, så den har inte kommit till mycket användning. Kast i tvätten igen bara!
Jag bäddade ner Flisan i vagnen och gick iväg till jobbet och hälsade på. Det var skönt att komma ut men nog var det lite spännande allt att gå iväg själv med henne då K stannade hemma. Men allt gick såklart bra och Flisan gjorde succé som vanligt. Jag fick äntligen tömt mitt skåp på jobbet, blev ju aldrig av då det blev så abrupt när jag blev inlagd i samband med vattenavgången. Tiden sprang iväg och Flisan hann bli hungrig. Jag hade ingen ersättning med till henne men hon fick sig en förrätt, ammade henne en stund och sedan var hon nöjd tills vi var hemma. Då blev hon tillmatad i sonden och efter det bäddade vi ner henne i vagnen igen och tog oss en promenad genom haga. Supermysigt men lite kallt. Måste leta fram varmare kläder.
Flisan har fått sig två presenter till. En söt röd stinky-dress av en arbetskamrat till mig och en lila/rosa dress och strumpor från min kusins sambo med familj - Felicias tremänning!
Vi är så glada, rörda och tacksamma för att så många tänker på oss. Om ni visste hur uppskattat det är!
Kinden hänger och mjölken rinner ur hennes mun. Sötunge!
/Tesan
Bilder på "Lilla Du"
Här
Här
& Här
/Tesan
Komik
16/12
Igår hade vi besök av Felicias farmor och en släkting från lettland, eller om det var vän till familjen, och Felicia fick fina presenter av henne och öven från K:s moster och man. Redan lite bortskämd, såklart!
När dom hade åkt var det matdags för Felicia och efter det klädde vi på Flisan omsorgsfullt för en premiärtur i det nya vrålåket. Flisan fick på sig body, byxor, strumpor, mössa, mysig overall med huva (den också på) och sedan bäddade vi ner henne i en varmfodrad åkpåse och sedan på med vindskyddet över. Regnskyddet åkte på vagnen också då det snöade (första snön vill jag nästan påstå, men inget som la sig på marken) och ville ju inte förstöra vagnen på första turen. Sedan kastade vi på oss våra egna kläder och begav oss ut. Efter bara några meter kände vi att det var kallt och jag stack in några fingrar ner i vagnen och kände på Flisan, hon var varm och go. Värre var det med mamma och pappa. Bara ögon för den illa, sig själv skiter man i!! Vi promenerade längs linnégatan en bit och sedan vände vi och bytte till andra sidan vägen. Spännande värre och vi stannade titt som ttt för jag var tvungen peta på lillan för att sse om hon levde med det resultatet att hon blev lite gnällig (skulle jag också bli om någon petade på mig då jag sov) och då fortsatte vi gå och jag skakade vagnen för att hon skulle somna. Sen var jag tvungen peta igen... och så höll det på! Ett under egentligen att ingen av oss snubblade för vi hade endast ögon på FLisan i vagnen, inte den blekaste om vart man satte fötterna. På vägen hem gick vi förbi ett stånd där dom sålde blommor och K köpte vita tulpaner till mig. Mina favoriter! Snällaste, raraste. Felicia, du har bästa pappan, redan! 25 minuter lång blev premiärturen, det var lagom, hade blivit alldeles för spännande annars!
Felicias lilla navelstump hade trilalt av upptäckte vi vid ett blöjbyte sent på kvällen. Eller om det var natten. Jag har inte mycket koll på klockslag då vi är vaken dygnet runt stötvis. Hur som helst så blev jag överlycklig och både sprang och skuttade samtidigt iväg för att hämta kameran. Det är klart att Lillan vill ha en bild på hennes torkade navelstump då hon blir äldre, som liknade en torkad renköttsbit. Yeah right!
17/12
Idag hade vi besök av hemsjukvården igen. Hon vägde Felicia och nu hade hon gått upp 110 gram sedan i måndags. Nu väger hon 2350 gram. Börjar bli stor ju! Nu tyckte då sköterska att vi skulle sänka ersättningen som vi ger via sonden ytterligare för hon tror att Flisan får i sig mer från mig än vad vi tror och vad pumpen vill visa. Vi litar såklart på henne och ska nu testa ett par dagar med bara hälften så mycket mat i sonden och se hur lillan reagerar på det och vad vågen visar nästa gång. Känns lite scary, tänk om jag inte kan ge henne tillräckligt. Men det lär Flisan tala om för oss i såna fall. Hennes toner är inte dirket låga om något inte är som hon vill att det ska vara.
Idag tog vi oss en ny tur med vagnen också. Vi hade ju genom fönstren sett att det var blå himmel och sol idag och vi bara längtade ut. Vi klädde på lillan lika omsorgsfullt även idag och var lite snällare mot oss själva också och klädde oss varmare. Vi hann bara komma ut genom porten då kylan bet tag i oss. Bara ett par få minusgrader var det men det blåste de isigaste vindar jag någonsin känt och mitt ansikte var bortdomnat inom några minuter. Men promenera, det skulle vi! Flisan hade det gott i vagnen, det försäkrade vi oss om och det är huvudsaken! Vi stannade till vid Netto för att passa på att handla lite och vi bestämde att jag skulle gå in och handla och K skulle vänta utanför med Flisan för det har minsann personalen på neo sagt till oss att vi får inte ens gå in i närbutiken då vi inte vet vad främlingarna där har för sjukdomar eller så. Alla som varit på netto någon gång (i alla fall den i linné) vet att det är en usel ordning där inne och svåt att hitta. Jag spran runt som en yr höna med ena hjärnhalvan fokuserad på det jag skulle handla och den andra fokuserad på vårat lilla knyte som låg där ute i vagnen. I tryggt förvar hos pappa, jag vet, men vad hjälper det. Jag vill ha uppsikt över henne!
Efter en stund ringer K. Jag har då äntligen hittat allt jag skulle ha och står i kön, den enda kön. Bara en kassa öppen och det gick saaaakta. K sa att han höll på att förfrysa och Lillan gnällde. Jag ville att dom skulle vänta för hur skulle jag annars få hem alla grejer och han kunde ju INTE gå in och värma sig för vem vet vad lillan hade dragit på sig då. Den ena flunsan på den andra kanske. Så vi la på. Efter en miniut eller så fick jag dåligt samvete och såg framför mig hur K hackade tänder och hade istappar i ögonfransarna och en panikslagen Flisan i vagnen. Så jag rinde upp honom och sa åt honom att gå hem, jag löser det hör med varorna. Det gjorde jag också, det var tungt men hade ju inte lång bit att gå. När jag kom in genom dörren hemma skrattade vi båda och kontaderade att vi har lite konstiga promenader för oss. Hoppas det blir bättre nästa gång. Nu har förresten K fått upp värmen och sitter med gumman sovandes på hans bröst i sofan och med amningskudden runt sig. Ja, amningskudden! Han tycker det ger sånt skönt stöd för armarna :-D
/Tesan
Klarade jag testet?
SÅ vad händer... Lillan bestämmer sig för att vakna och vara hungrig en hel timme innan det är "dax". Hon brukar vara som en klocka och vakna var 3:e timme men inte nu. Jag tar upp henne och örsöker trösta, detta fungerar inte. Så jag lägger henne vid bröstet och tänkte att jag låter henne snutta så stillar det värsta hungern (jag har inte tillräckligt med mjölk för ett helt mål och så länge okar hon inte heller suga). Hon sög i kanske 5-10 minuter sedan somnade hon. Puh! MEN, efter några minuter igen börjar hon sprattla och skrika och var inte alls nöjd. Jag håller henne i famnen (vill ju inte låta henne ligga ensam och vara ledssen) och går in i köket, tar en spruta och krånglar med en hand för att kontrollera sondslangen, att den låg rätt. Sedan meckar jag med att ta fram den färdigblandade (tur det) ersättningen från kylen, på med en liten flaska på hushållsvågen och mätte upp den mängd hon ska äta och sedan ner i varmt vattenbad för att värmas. Tänk er allt detta med en skrikandes bebis på ena armen...
Så blir äntligen mjölken varm så jag drar upp den i en spruta och sätter mig med henne i soffan. Hon verkade inte snuttig så jag tänkte att då sondar jag bara (i vanliga fall ammar hon samtidigt om hon sondas). Men det gick inte många minuter förrens hon blir gnällig och visar tydligt att hon minsann vill snutta också. Så det var bara krånga fram brö´t och ge henne. Hon blev mycket nöjd och lugn, skönt att se. Efter ytterligare några minuter tar mjölken i sprutan slut och jag funderar på hur jag ska lösa detta. Måste ju ut i köket och fylla på. Försöker invänta att snuttan skulle somna vid bröstet och släppa taget... men inte! Så jag reser mig, med henne fortfarande fastklamrad vid tutten och går in i köket. Där krångar jag igen med en hand och ska då av med locket från burken, ner med sprutan och så lyckas dra upp mjölken också med bara en hand. Lyckas tillslut men vid det här laget har lillan släppt bröstet och skriker igen, vilket inte är konstigt alls. Stackarn fick ju inte direkt lugn och ro vid bröstet :-( Går och sätter mig i soffan igen och lillan greppar bröstet och blir lugn. Jag öppnar upp den lilla proppen till sondslangen men glömmer att vika slangen så att inte innehållet ska komma ut så det rinner ut en massa mjölk över min hand och över mna kläder. Får sprutan på plats, torkar av mig och börjar sonda igen. Vid det här laget känner jag lite lätt panik och ångesten börjar ta över och dåligt samvete har jag också över att Lillan inte fått en lugn matstund. Jag måste vara en dålig mamma! - säger mina tankar men i nästa sekund säger jag åt mig själv "skärp dig". En sån här en-gågs-grej tar hon knappast skada av. Kul att konversera med sig själv, inte sant?!! Längtar efter att K ska komma hem...
Äntligen är matningen över och Lillan ligger lugt vid bröstet och håller på att somna och jag tänker att nu ska vi bara sitta här och mysa tills K är hemma igen och precis som jag tänkt tanken färdigt så brakar det till i blöjan på liten och där var den friden över. Då var det dax att igen hålla henne i famnen och med en hand plocka fram blöja och tvättlappar och blöta dom innan jag lade ifrån mig lillan, gud nåde om hon skulle sprattla av skötbordet!!
Efter blöjbytet var Lillan missnöjd och hade blivit klarvaken och var otröstlig... för en stund. När jag sedan ändrade läge på henne blev hon lugn. Jag satt med gråten i halsen då jag hörde hissen komma upp och K:s obligatoriska små knackningar på dörren innan han öppnade. Så rullar han in Lillans vrålåk!! DÅ blev jag glad. Äntligen! Och gud så snygg den är!
Sen fick K ta Lillan och jag gick in i köket och packade upp varorna som K hade handlat. Där fick mamma den lilla pausen hon behövde. Sedan var allt över på bara några minuter. Lilla hjärtegull, jag lovar att det ska gå smidigare bara vi får in rutiner på saker och ting. Då jäklar ska det bara säga tjoff tjoff så är allt fixat!
Precis innan hjärtegullet blev galet hungrig
Snygg! Emmaljunga nitro city med citykorg.
/Tesan
Hemsjukvårdsbesök
Igår hade vi vårat första besök av hemsjukvården. Hon undrade hur det går och om vi hade några frågor och det hade vi, såna småsaker som man undrar över. Som hur man ska tvätta dom nedre delarna på en flicka och vad gör vi åt hennes torra hud. Naveln inspekterades lite också. Den har inte ramlat av ännu men snart, inte mycket kvar nu. Annars lades mest fokus på maten, mängden hon får och hur det går med amningen. När jag pumpar går det ju inte alls bra medn frågan är ju hur mycket Felicia egentligen får i sig av mig. Bara för att pumpningen inte funkar behöver det ju inte betyda att jag inte har mjölk. Vi får se om jag kan helamma eller om vi måste gå över till flaska eter sonden. Det får tiden utvisa.
Lillflisan vägdes också och vågen stannade på 2240 gram! En ökning på 230 gram på 4 dagar. Ooops :-) Men jättebra att hon växer ju! Vi hade ökat matmängden lite de senaste dagarn för hon vaknade tätare än var 3:e timme och var hungrig. Sköterskan trodde att hon får i sig mer mjölk av mig än vad vi tror så nu ska vi prova med en midre mängd ersättning i sonden ett par dagar för att se vad som händer. Blir ny vägning nästa gång hon kommer vilket nog blir på torsdag.
Stumpan hade svårt att somna efter målen och vaknade tidigare än vanligt natten till idag. Till slut somnade hon om så länge som jag höll hennes händer. Sötisen! Så råkade jag somna och tog bort mina händer och då vaknade hon. Då var det bara greppa dom igen. Lillfisan!!!
Det är dax för bebis att äta om en halvtimme och efter det ska jag nog passa på att sova, ska tvinga K att göra det också. Vi är helt färdiga. På natten sover vi 1,5-2 timmar i stöten innan det är dax för en ny procedur med amning, sondning, påfyllning av sprutor och sedan lyckas få henne att somna igen. Jag sitter och nickar då jag ska amma henne för jag är så grymt trött men vi tycker såklart att allt är värt det. Hon behöver ju oss våran lillskrutta!
Undrar hur många namn jag hade på Felicia i detta inlägg?!
/Tesan
Finaste, finaste du
Idag har Flisan badat för första gången sedan vi kom hem, i handfatet. Det gick bra. Efteråt svepte vi in henne i en nytvättad badcape och gissa vad som hände då. Jo hon bajjade ner den. Haha! Så mycket tvätt blir det men lika lycklig är man för det.
Klockan 4 är det dax att gå upp igen. Då ska mjölken rinna i hennes mungipa ner på hennes kind för att landa på min mage. Hon har svårt att hålla tätt men som hon kämpar för att mamma ska få mer mjölk. Jag hoppas att vi lyckas tillsammans, Flisan & jag! Nu ska jag stänga dator och tv och lägga mig ner och titta på henne tills jag somnar. Vilken kärlek!
/Tesan
12/12
Sötisen äter och sover och växer. Hon har blivit pluffsigare den lilla damen bara det senaste dagarna. Ska bli kul att se vad hon väger nästa gång. Dagen idag har annars bara varit Amma, sonda, byta blöjor, mysa, lukta, frukost, middag, tvätta, pumpa, kärlek!
Hade lite knas med sonden förut också men det löste sig efter ett samtal med neo. Ska bli skönt den dagen vi blir av medd en.
Paketet jag hämtade var förresten till Felicia såklart! Hon hade fått några bodys i olika storlekar så hon har i takt med att hon växer, strumpor och ett sött örngott från min ingifta faster, farbor och deras familj. Tack! Så roligt att ni tänker på oss!
Nu är det dax för matning igen. Får se om det kommer någon lucia imorgon...
Vi har koll på Felicia även vid frukostbordet
Vanliga strumpor blev knästrumpor på Felicia
/Tesan
Dagarna springer iväg
Felicia fick börja med AD-droppar som alla barn tar upp till 2 års ålder. Numera heter det D-droppar, A:et är borplockat. Känner faktiskt igen lukten på dropparna från då jag var liten och minns att dom smakade beskt :-) Under en matstund då jag ammade lillan så känner jag att jag blir blöt på låren, Felicia kissde ner mina byxor. Trodde först att jag själv hade kissat på mig men insåg ju snabbt vem som var boven i dramat! På kvällen blev vi bjudna in till grannarna på fika, lussebullar och julmust, det var mysigt och det var inga problem att ta med Flisan eftersom hon inte var uppkopplad till något som behövde ström. Grannarna har 2 små bebisar, tvillingarna Algot och Minou. Riktiga sötisar! Äntigen fick vi sitta och småprata med vuxna människor och man fick känna sig "som vanligt" igen. Mycket trevligt!
Vi sov över i ett familjerum för första gången med Felicia hos oss. Hon prövade oss och var vaken länge på natten och verkade ganska så missnöjd. Vi tror att det var magen som var problemet för när hon väl hade bajsat blev hon mycket lugnare. Vilken första natt!
Viftar hej vilt då det är dags för blöjbyte
Trynar på pappa
6/12
Dagens vägning visade en ökning på 65 gram och nu vägde hon 1910 gram! Gumman blev snorig och en sköterska skölde hennes näsa så hon nästan fik en kallsup. Det var inte uppskattat av lillan som skrek för fulla muggar. Jag provade att amma Flisan liggandes på sidan och det var väldigt smidigt då det var mitt i natten och jag var grymt trött. Efter amningen blev vi tvugna att byta hennes blöja igen då vi kände en välbekant lukt och vad händer då. Jo! När blöjan kommit av skjuter hon iväk vvärldens laddning med mera bajs som flyger säker 30-40 cm och jag får bajj över min hand, på min säng, överhela min fot och upp på mitt lår. Det var dom byxorna det och det var bara att sätta igång och renbädda då lillan hade blivit ren och fin. Är väl inte direkt oäckligt med bajs men vi kunde ju inte låta bli att skratta. Vilken laddning!!!
65 gram upp!
Nannar
Det här kan man kalla för bonding
7/12
Gumman fick sig ett skönt bad på kvällen och efter det var hon pömsig och somnade gott.
Sedan var det pappas tur att renbädda. Någon gång under natten hade K Flisan hos sig och försökte söva henne och då kisssar hon så det rinner ut vid hennes ena ben och vätte ner pappas säng. Here we go again!
Godmorgon Felicia!
Här var sängkläderna fortfarande rena :-)
På den här bilden påminner Felicia om min pappa!! :-)
8/12
Dagens vägning visade en ökning med 40 gram. Nu vägde hon 1950. Flisan närmar sig nu den magiska 2-kilos gränsen där bebisarna får en flagga i sängen då det är uppnått! På kvällen, efter matning då hon var trött och nöjd, var det dax för provtagning igen. Ett blodprov tog från hennes huvud. Det kan låta otäckt med hon gav inte ens ifrån sig minsta gnyende. Hon är så duktig!
Nakenfis!
40 gram upp!
Flisan väntar på provtagning
Ett gummiband för att stasa
9/12
En gång i veckan görs en läkarundersökning på bebisarna och denna dagen var första gången vi var med på den. Läkaren kollade hennes höftleder, reflexer, ögonen med mera. En liten besiktning helt enkelt. Samma görs då man ska åka hem och eftersom vi hade bestämt att åka hem på torsdan, 10/12, dagen efter, så behövde hon inte gå igenom den igen. Det räckte med denna. Läkaren hade inget att anmärka på men ville att ett nytt bilrubinprov skulle tas. Det togs på kvällen och hade det visat höga värden så hade hon behövt "sola" och då hade hemresan blivit förskjuten lite. Men provet var normalt. Är hon inte stark våran lilla tjej! Gumman blev också av med sin apnédosa och därmed rök den sista elektroden från hennes mage. Skönt! Istället fick hon en "Angel care". En platta som man lägger under madrassen där hon sover som känner av hennes andetag och larmar om hon skulle få ett andningsuppehåll. Jag hade svårt att tro på den där grejen. Hur skulle en platta under en 10 cm tjock madrass känna av då vårat lilla pyre andas. Det är ju inget man kan känna om man lägger handen under. Men den funkar faktiskt och är ju såklart en trygghet. Jag och K lämnade Lillan någn timme på dagen hos personalen i salen och tog oss en tur på jakt efter en overall att ha på lilltjejen då vi skulle åka hem. Vi hade tidigare bara inhandlat en i storlek 56 och den kunde hon väl fylla ut halva längden av. Vi hittade inget som var optimalt för henne så det fick bli en brun overall från H & M med öron och liten svans, en liten brunbjörn, i storlekk 50. Fortfarande för stor men mycket bättre än den vi hade.
Doktorn tar på mig - hjälp!
Något för stor, ja. Storlek 56.
10/12
Dagen D. Dagen då Felicia skulle få följa med oss hem. Både jag och K var pirriga och hade lite småont i magen då vi vaknade :-) Innan vi kunde åka hem skulle Felicia få göra ett hörseltest. Ett test som görs på alla nyfödda. Som tur var så kommer en kvinna och gör dessa just på torsdagar så vi hade tur som fick göra det innan vi åkte hem så slapp vi åka tillbaka bara för det. 3 elektroder klistrades fast på Lillan. 2 stycken i ansikten och en i nacken och så hölls en liten grej i örat som det kom ljud ifrån. Sedan kände elektroderna av om ljuden registrerades i hjärnan. Jag blev infomerad om att testet kan ta upp till en halvtimme då det ibland är svårt för apparaten att läsa av vad elektroderna "känner". Men Flisan fick godkänt på bara 5-10 minuter. Inga problem där heller!
Så blev det dags att klä på Lillan den gosiga nya overallen och spänna fast henne i babyskyddet. Gissa om det kändes konstigt då vi klev ut utanför galsdörrarna med henne! Vi fick lov att passera den magiska gränsen. Gränsen där många anhöriga stått och på håll beundrat de små. Oj så nervöst. Jag önskar att vi hade fått poliseskort. Det fick vi inte men vi kom fram helskinnande ändå :-)
Väl hemma klädde jag av Lillan den varma overallen och satte mig i soffan med henne liggandes på min bröstkorg och bara myste. Myspys!
Vi upptäckte att röklukten i sovrummet (lång historia men är tydligen någon ventilation som går intill våra garderober och det läcker in rök som gör att det stinker i vårat sovrum. Förutom att det luktar jäkligt illa så får inte Lillan lov att vara i såna miljöer med tanke på hennes extra känsliga luftvägar.) var kvar trots att snickare nu varit där 2 gpnger och försökt täta och greja. Jag blev illamående då jag öppnade dörren för att gå in där, så mycket luktade det. Så det vara bar att stänga igen dörren och vi fick montera ihop spjälsängen i vardagsrummet och bödda i soffan till en av oss och i bäddsoffan i lilla rummet till den andra. Så himmla tråkigt att inte kunna få ordning på en gång. Nu känns det som vi bor i en etta med sovalkov (det lilla rummet är så litet att det känns som en alkov). Hoppas att detta löser sig fort, vi har nog att tänka på och vill ju komma in i en vardag med de rätta rutinerna så fort som möjligt.
Första natten hemma sov inte Felicia mycket. Hon var så ledssen och bara grät och gnällde och var så missnöjd. Det gjorde ont i hjärtat att se henne så och man kände sig hjälplös. Framåt morgonsidan somnade hon äntligen och vi fick också vila lite. Det var säkert en omställning för henne med och kände nog att det var en ny miljö med nya lukter och ljud. Det var mysigt att äntligen ha henne hemma. Nu är vi tre som bor här (plus kissen), våran lilla familj!
Imorgon vaknar du upp hemma älskling
Pappa tar tempen på en trött Felicia
Viiiiiill inte!!!
2 kilos-gränsen är spräckt!!!!
Titta sp duktig hon var under hörselkontrollen
Idag flaggas det för Felicia då hon nu är över 2 kilo
Dax för hemgång, på med kläderna
Sitter hon verkligen säkert - hann jag tänka 1000 gånger under bilfärden hem
Det står nåt på vårat hallgolv!
11/12
Då Felicia hade ätit sitt 13-mål somnade hon gott i sin säng och det gjorde jag med, i bäddsoffan. Vid 16 började hon vakna (äter var 3:e timma och är som en klocka för det mesta och vaknar av sig själv) och pappa gick för att titta till henne. Då märker han att Lillan hade dragit ut sin sond ur näsan. Oh no, vad gör vi nu?!! Jag la henne vid brösten och försökte amma lite, samtidigt som K ringde till neo på mölndal. Jag har inte så mycket mjölk men tänkte att hon skulle få i sig lite i alla fall. Men Flisan bara stensomnade utan att ha sugit på bröstet alls. Stackars liten! Hon behövde ju mat. På neo sa dom att det var bara att komma in. Innan vi hade gjort oss i ordning och kommit till avdelningen var klockan 17.30. Där fick hon en ny sond i näsan och blev koppmatad av en sköterska för att få i sig lite näring. Hon klunkade i sig men stensomnade igen. När vi kom hem sov hon fortfarande men vi matade henne ändå. Då var klockan närmare halvsju och hon hade då sovit över ett mål, tur att hon har sonden så hon kan få i sog näring trots att hon sover. Hon bara sov och sov och sov och det gick inte att väcka henne. Obehagligt. När klockan närmade sig 21 vaknade hon och då blev hon äntligen sig själv igen. Lilla rackare där till att skrämmas. Sova i nästan 8 timmar mer eller mindre i streck, klart man blir rädd. Vi ringde till neo igen då vi kommit hem för att stilla våran oro och sköterskan där sa att det var inget konstigt att vara så trött då man är så liten och det kunde även bero på att sockret kanske var lågt då hon inte fick i sig sitt 16-mål.
Felicias farmor och farfar kom på besök och dom hade med sig god middag som vi åt tillsammasns, mycket uppskattat! Och Felicia fick en jättefin korg som K haft då han var liten som dom nu hade rustat upp med ny färg, nytt jättegulligt tyg som vi valt ut och satt hjul på den så vi kan ha henne nära vart än vi är i lägenheten. Det skall göras några finjusteringar på den men den är och kommer bli SÅ fin. En riktig prinsessäng till våran lilla prinsessa!
"Lilla du" vilar i mammas hand.
Dax att åka tillbaka till sjukhuset, sonden borta.
Arg efter sondsättningen
Nannar i hennes nya korg som farmor och farfar jobbat med
/Tesan
1-4 december
De senaste dagarna har vi åkt hem några timmar mitt på dagen, över hennes 4-mål (hon äter var 3:e timme), och fixat hemma. Städat, tvättat, ringt viktiga samtal, lagat lite mat. Ja det där viktiga basala som man skulle gjort om man hade stumpan hemma.
Det blir en konstig tid nu och en väldig omställning då det inte finns tid för något annat. Men när vi väl är hemma och har landat och hittat våra roller så kommer det gå galant. Sen ska hjn ju också bli så pass stark så vi kan ta med henne ut och så hon klarar att träffa folk. Lilla Flisan är mer infektionskänsliga än andra barn så vi måste se till att proppa i henne dunderhonung så hon blir stor och stark!
1/12
Ser lite olycklig ut. Både nyvaken och hungrig.
Myser hos mamma.
2/12
Plus 15 gram
Present från Farmor & Farfar. Polarn & pyret kläder.
Sonden urdragen
3/12
På eftermiddagen åker vi från lillan en stund och lämnar Nellie (katten) hos ett kompispar, E & M. Dom är snälla och hjälpsamma och erbjuder sig att ha Nellie hos sig. Det känns otroligt bra och vi är så tacksamma. Hon har ju kommit lite i skymundan och får inte alls den uppmärksamheten hon behöver nu då vi knappt är hemma något. Felicia fick också en present från E & M, två barbapappa bodys. Söta!
Liten tjej. Size zero :-)
Premiär ute i köket för Flisan.
Trött eftermatsunden.
Presenten från E & M
4/12
En från nattpersonalen satte hjulet i rullning. Hon tyckte att Felicia nu är så stabil så vi borde plocka bort elektroderna hon har på sig som mäter puls och andningsfrekvens och tycker att vi ska tillbringa en natt (åtminstone) tillsammans med Felicia. Hon kommer också in med en ny säng till Felicia, en sån där riktig BB-säng. Denna var mycket mer lättkörd än schabraket vi hade innan. Det känns roligt att hon mer och mer kommer till stadiet som det bebisar som fötts i fullgången tid hamnar i. Vi får mer information om hemsjukvården och det pratas om att vi ska ha ett möte med dom någon gång in på nästa vecka för att göra upp en plan och för att få ytterligare information. Vi bestämmer att vi ska stanna över natten dagen efter.
Plus 30 gram!
Pappas tur att bada liten.
Sover gott på pappa efter spolningen av näsan.
Present från morfar och morbror.
Hon tar inte upp stor plats i sängen.
Nya sovplatsen.
/Tesan
Felicia - moviestar!
Några minuter gammal. Pappa filmar med gråten i halsen.
Stackars liten! Kan någon hålla om mig!!
Den här stora världen är skrämmande - tänker Felicia.
Lite jobbigt med andningen i början.
Blir matad på mammas bröst. Dålig mörk video.
/Tesan
Framsteg för lillan
26/11 Denna dagen hade jag lyckats handmjölka fram en liten hutt av min råmjölk till lillan. Vi droppade den på en napp så hon fick smaka på den och hon smaskade i sig.
När lillan var 2 dagar gammal fredag 27/11 plockades CPAP:en bort. Istället fick hon en tunn slang med två små piggar in i näsan med lite syrgas. Bara snäppet över det som normalt finns i luften. Gumman behövde börja ”sola” nu också då hon blivit gul.
Vi blev överrumplade med besked om att hon skulle överflyttas till mölndal och jag skulle skrivas ut och inte få någon plats på BB där. Efter mer information kändes beskedet något lättare men det kändes jobbigt att det kom så snabbt inpå. Kaotiskt var vad det blev! Jag blev väldigt ledssen och upprörd men i den stunden så kom vi fram till vad lillan skulle heta. Ett ögonblick vi nog aldrig kommer glömma.
Felicia är hennes namn. Det betyder stor lycka och hennes namnsdag är 14/1 – den dagen hon beräknades att födas. Kan det bli mer passande?!
Felicia flyttades till mölndal i en kuvös i ambulanstransport och en sköterska från neonatal där åkte med henne. När hon hade anlänt och installerat sig kom vi till henne. Vi blev varmt mottagna och blev visade runt på avdelningen. Det kändes jättebra och tryggt på en gång, vilken skilland mot vad vi tidigare upplevt!
Stumpan sög på tummen för första gången!
Nu kom första natten vi skulle var lite längre från henne. Jag sov hemma för första gången på nästan 3 veckor. Det kändes skönt faktiskt att få sova ordentligt och vi kände en enorm trygghet över att Felicia var där hon är. Vi bestämde oss för att åka tillbaka på morgonen efter frukost men om någon av oss skulle vakna på natten och vara orolig så skulle vi åka med en gång. Det är ju inte svårare än så!
28/11 hade lillan ingen syrgasgrimma på sig då vi kom på morgonen. Hon klarade andningen själv. Efter några timmar utan behövde hon dock ha tillbaka den då syresättningen blev lite låg. Vid vägningen idag hade hon gått ner från 1936 gram till 1775 gram. Spädbarnen gör det i början, dom får lov att gå ner 10% av sin vikt utan att det är något konstigt. Denna dagen var också första gången hon och snuttade på mammas bröst. Det är en duktig tjej vi har!
Lilla hjärtat vårat. Kolla in frisyren!
29/11 hade personalen plockat bort gummans syrgas klockan 5 på morgonen och hon klarade hela dagen utan. Hon slapp även ”solbädden” då bilrubinet nu hade gått ur kroppen. På eftermiddagen då vi kom tillbaka efter att vi ätit middag fick vi ett glatt besked. Vi var inbokade i ett familjerum. Ett rum där vi tre kan vara tillsammans och mysa ifred men hon sover fortfarande i rummet där de andra barnen finns för att vi ska slippa stress om någon maskin skulle larma eller så. Vi tillbringade 5 timmar bara vi, våran lilla familj, i rummet i lugn och ro. Stumpan var så duktig. Två gånger larmade maskinen att hennes syresättning var låg. Men det gick fort över. Det var så mysigt att vara bara vi men samtidigt lite nervöst. Det är nyttig träning det här.
30/11. Lillgumman är fortfarande utan syrgas. Vilken stark tjej! Idag fick vi bada henne för första gången och oj, som hon njöt! Nu har hon lagt på sig 25 gram. 1800 gram väger hon nu. Matmängden ökas ständigt. När hon föddes åt hon 10 ml varje gång (var 3:e timma) nu är hon uppe i 40 ml. Vi fick information om hemsjukvård idag. Tydligen är Felicia nu kandidat för det, men vi tänker inte tacka ja till det förrens vi känner oss mer trygga och mogna för det. I stort innebär det att i vårdar henne hemma och hemsjukvården kommer till oss 2 ggr/vecka för att kontrollera sonden. Skulle man känna sig osäker eller om man vill tillbaka till neonatalavdelningen, då är det bara komma, hon är fortfarande inskriven där omän vi har hemsjukvård. Men detta blir inte än på ett tag. Vi har myst på i föräldrarummet idag också, myspys!
Felicia gjorde världen grej ikväll vid blöjbytet innan kvällsmålet! K skulle byta hennes blöja, hon hade bajsat. Så håller han på att torka henne ren och då hör jag världens sprutljud och ut skjuter hon en rejäl laddning med bajs så pappa fick fulla händerna. You go girl!!!! :-D
/Tesan
