Inskolning vecka 3

Dag 11
Pappa lämnar lillan på dagis och hon blev ledssen då också. Första dagen som hon börjar 8 och ska äta frukost där och det hade väl gått hyffsat. Ledssen var hon från och till under dagen men då hon var glad så var hon tydligen GLAD och tog kontakt med de andra barnen. Känns skönt i mammahjärtat!

Dag 12
Behöver jag säga det igen, ledssen på morgonen... Det går över rätt fort i alla fall och sen är det lite svajigt under dagen men ändå under kontroll. När jag hämtade efter vilan undrade en fröken om hon äter frukost hemma och det gör hon ju inte då hon börjar 8. För tydligen hade hon bara petat i maten och ville inte ha. Fröken hade erbjudit andra saker och frågat henne om hon ville ha det, eller det, eller det. Felicia svarade nej på allt och då menade fröken fräken att "Hon kan ju svara för sig". NÄ det kan hon inte. Hon svarar "nää" på det allra mesta fast hon egentligen vill ha och man kan inte tro att man kan ställa en tallrik framför henne och så käkar hon. Utan man måste stöta på och mata med en sked här och där. Nåja. Till lunchen var hon VRÅLhungrig sen (KONSTIGT?!!) och åt ordentligt så det går ingen nöd på henne.

Felicia sover bra i "sin" spjälsäng under vilan men placeringen av sängen kanske inte är den bästa. Den lilla damen reser sig upp då hon vaknar och tänder lampan och öppnar dörren. Schysst mot kompisarna! :-D

Dag 13
Som ovan. Ledssen på morgonen men det fungerade hyffsat under dagen

Dag 14
Felicia var lite ledssen då hon skulle säga hej då till pappa och efter att hon bara varit på dagis i 2 timmar så ringde en förskolefröken. Hon sa att jag var tvungen komma och hämta Felicia och att hon var genomsnorig och inte orkade med att leka. Jag fattade ingenting eftersom hon inte hade varit det minsta snorig på morgonen och hela eftermiddagen innan hade hon lekt ända tills det var läggdags.

När jag kom till dagis satt hon i en frökens knä och såg lite ledssen ut, men inget snor. Hon ville komma till min famn för att säga hej sen ville hon ner på golvet och leka och var inte alls sugen på att följa med hem så jag fick ta till lite lirkning för att få med henne till hallen och få på kläderna. Där fick hon syn på hennes vattenflaska som jag hade med mig och hon drack som om hon aldrig sett vatten förr, hon som i vanliga fall dricker mycket sparsamt. Ganska snart märkte jag att hon var ju hungrig. Klockan hade hunnit bli 11 och hon är van att få mellis vid 10, vilket dom tydligen INTE serverar på dagis. Jag satte Felicia i vagnen och gav henne en banan då vi rullade hemmåt och jag har aldrig sett henne äta en banan så snabbt. Sen var gnället som bortblåst. Då vi kom hem lekte hon på i världens racerfart, sen blev det lunch och sen vila. Inget fel på våran dotter inte. Dagis hade alltså bett mig hämta hem Felicia för att hon var "Genomförkyld och inte orkade" då hon i själva verket var HUNGRIG!

Jag blev så upprörd och ledssen så jag hade lust att säga upp dagisplatsen och ha henne hemma. Hur kan dom inte se? Dom ska ju ha vanan inne. Varför får barnen gå hungriga? Små barn, många av dom, klarar sig inte från frukost till lunch utan ett mellis. Nu har vi pratat med personalen - utan att få någon bra respons, enligt dom så erbjuder dom en bit knäckebröd ibland, utan något på. Absolut inte frukt, nä det drar till sig getingar serru´! Då kände vi att vi blev tvugna att kontakta rektorn och hon blev mycket förvånad, enligt henne ska det serveras dryck och frukt eller macka till barnen. Hon skulle prata med personalen, eftersom det inte hjälpte att vi försökte prata med dom två gånger, så förhoppningsvis blir det ändring på detta väldigt snabbt.

Dag 15
Jag och K lämnade Felicia tillsammans på morgonen och det gick jättebra. Inte ledssen alls utan hon satte igång och pusslade med de andra barnen i väntan på frukost. Underbart!

Efter vilan då jag kom för att hämta henne så var samma fröken där som hade ringt dit mig dagen innan. Taggarna utåt på mamma! Jag frågade hur det hade gått för Felicia och då lät hon lite ömkande när hon svarade mig att "ja idag mår hon lite bättre, hon verkar inte lika förkyld". Jag tittar in i lekrummet och ser Felicia röja runt och skratta och jag kunde inte se något snor den här gången heller. Hon var precis som vanligt, undrar om hon verkligen pratar om mitt barn?! Sen utbytte vi meningar där hon åter igen pratade om att Felicia var förkyld och inte hade orkat leka dagen innan och jag svarade snabbt att hon hade varit hungrig och lekte hela dagen hemma som vanligt sen. Det örat lyssnade hon inte på och menade att dom hade ju erbjudit ett knäckebröd. Försvarsmekanismen i mammahjärtat skrek i mig och jag undrar hur mätt HON blir av att knapra på ett torrt hårdbröd då magen skriker?!!

Nog om detta, till veckan hoppas vi på förändringar!


Kommentarer

Designen är gjord gratis av: Designbloggar

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0