Sedan i måndags har K kortat ner sina jobbdagar för att kunna hämta Felicia då hon slutar dagis kl 14. Vi var tvugna göra så för jag får så fruktansvärt ont då jag bara går en liten, liten bit. Det trycker neråt nåt enormt och jag får sammandragningar. Jag klarar alltså inte av att gå de ca 300 m från bussen och till dagis. Trisst pengamässigt så klart men det är ju en kort period bara.  Ett annat alternativ var att han tar bussen till jobbet och jag har bilen så jag kan hämta Felicia. Men då är ju dilemmat om förlossningen sätter igång och K måste ta sig hem så tar det TID. Inget bra alternativ.